vi vet inte vart vi ska? men vi ska komma dit!
Ja, det var återigen dags för roadtrip. En roadtrip i miniformat.
Vaknade upp på lördagen, eller väcktes rättare sagt av Papi Björn, efter att ha borrat ett par timmar på hans soffa. (Vilken förövrigt är så förbannat skön, kan iof ha med att göra att jag alltid somnar dunderplakat också..)
Nyss hemkommen från Nyköping där vi varit i representationssyfte för Mediagallerian glider Punggren upp utanför holländargatan i PRS-familjens skönaste kärra, BMW cabben. Ge mig. Nu.
Får skjuts hem, möts av Micke och Malin, snackar skit och garvar över det jag kommer ihåg från kvällen. Hade viss minnesförlust då Nisse lärt Linda att, redan efter några dagars häng, roundkicka någon i skallen mitt på dansgolvet...
Börja ringa ihop alla tjocka hundar för att dra iväg på vår Roadtrip. "Men vart ska vi?" Vi visste inte än.
Jag lurar iväg Nicket på den stressframkallande rutten att håva in alla från gårdagens bortamatcher, han kör dock som Brorsan och är snabbt tillbaka.
När vi väl är samlade, vi fyra starka, blir vi lite ambivalenta och fastnar utanför Nisse. "Vart ska vi?" Vi visste inte.
Nicket flörtar med en artikel han läst i Slitz. "Linköping verkar fett najs, kolla här.." -och visar uppe en artikel om festlivet där nere.
freddie fick givetvis i uppdrag att laga mr Lee's pants. Trots att dem fixade fett på sylen..
"Vart ska vi? Äh, det ordnar sig, bara vi får tak över huvudet. Eller vafan, vi sover i bilen om det är så." Jag, som får mersmak av festandet trots den avancerade graden av bakfylla, övertygar mig själv om att det kommer bli succé.
Vi bränner iväg, med den tyngsta house vi hört på länge (Mr Lee övertygade med cd-bränningen..)
Efter tio minuter var vi ute på E4:an och Nicket var redan trött på musiken.. Synd, 3 mot 1.
Vi fastnar på Max i Husby. Lee trycker i sig sin 7:e hamburgare på tre dagar + ett 9-pack nuggets...
Försöken att komma fram till vilken underbar liten by vi ska sikta på fortsätter..
Vi har vid det här laget tre alternativ. Linköping, Jönköping eller, öhhh, någonstans utanför Örebro.
Väl ute på motorvägen igen tvingas vi att dumpa ett utav alternativen då vi var tvugna att välja E4 eller E20..
Örebro kändes minst attraktivt (hojta till om du är en snygg tjej från Örebro som har något att säga om det..)
Jag trycker i mig ett par bira, fort går det nu för tiden, höjer musiken ett par snäpp och känner festvibbarna frodas.
Ett beslut var nu högst aktuellt då Nicklas Schumacher styrde släden i 160 blås, vilken minut som helst hade vi passerat både Linköping och Jönköping kändes det som.
Då våra partypolare från Jönköping ringer upp och säger att vi kan slagga hos dem infinner sig lugnet i kroppen, vi kör på det. "Hm, Jönköping, nu jävlar. Hoppas på fräscha donnor ikväll.."
Ett par bira och en kort tupplur senare är vi framme. 30 mil på 2 timmar. Stadigt.
I vanlig ordning skulle det spexas när vi fick syn på en fin gammal fästning med en fjantigt bra utsikt över Vättern.
Klassiker. BSB, seriösa grappar. haha.
Vi intar Taberg, en bit utanför stan, och Gud hälsar oss välkomna med synen av den vackraste kvinnliga hjärtekrossaren vi någonsin sett. Det var overkligt. Det small ordentligt i golvet när alla tappade hakan.
Efter att vi sminkat oss drar vi igång Ring of fire. Fullt ös från första början. Vi fick lugna oss då vi faktiskt inte var på hemmaplan.. Det spilldes och kladdades lite väl mycket. Folk kunde ju misstolka oss som extremt omogna (?)
Frisyr 2000. Nicket visar hur man gör.. Okej. Leeeeeeeeeee.
Lee, vår asiatfinne, hade problem att få i sig saften. Var fortfarande katastrofalt bakis från torsdagen.. Skyllde på sina asiatiska gener.
"Jag var finne i torsdags, idag är jag asiat.."
FG + Nicket håller måttet under Ring of fire.
Tillägnas Punggren. RAAAAUUUUUR.
Orättvist fräsch pulla till höger ----->
Starkt jobbat Nisse. Christel och Nicket. ooh oh aaah aaaah!
Jag styrde upp mitt uppdrag på den förlänga förfesten (bussresan..45 min) på vägen in.
Skulle berätta den helt underbara historian: "I once had a little frog.."
Lite mesigt uppdrag där faktiskt.. Brukar vara mycket värre. Men jag klagade inte.
Rastlös. Letar efter papper i handtorken?
Dansgolvet betydde tre pers. Vid piren. Nöjd.
Lee kunde inte slita sig..
Väl framme på stan tar sig sällskapet ner till piren. Ett stråk med utlandskönsla. Mysigt värre. Soft som fan.
Vi stack till ett ställe som heter Centrum. Helt ok där, bra med folk. Bra musik för det mesta..
Vi började på RnB-golvet. Tog det lugnt, spanade in kvällens möjligheter..
Såg för det mesta bara söta små framtidslöften.
När housegolvet drog igång på allvar var vi inte sena att haka på. Vi hamnade på podiet och körde på, stog och körde mina bästa moves. Jag fick inget napp, körde på ännu hårdare och glömde bort att styra mig något spännande.
Lee körde loss mest, i vanlig ordning.
Hahahaha, skön snubbe till vänster..
Vi lämnar stället vid stängning med siktet inställt på käk. Jag och Lee kommer bort från resten.
Vi är runda om fötterna, halvblinda och allmänt störda. Så givetvis gick vi vilse, det var sjukt frustrerande när en 08:a (nissä) skulle försöka förklara vägen tillbaka...
Donken missade vi iaf inte, Lee fick ännu en hamburgare. Tjockis.
På vägen hem började Nicket klättra upp i en stolpe. Jag och Nissä var inte sena att haka på. Strax stod Nicket på taket till en korvmoj och Nissä dansade uppe på en telefonautomat. Jag själv klängde mig fast för glatta livet längst upp på stolpen.. Sedan dök farbror blå upp. FAN! Vi lyckades inte ta någon bild! Åkte inte på några efterföljder iaf.
Dagen efter skulle det turistas i Taberg. Klara på 5 min.
Innan resan hem igen chillar vi med lite spex uppe på ett skönt berg.
Roadtripen var riktigt lyckad. Så pass att vi ska satsa på en ny trip till en okänd stad en gång i månaden framöver..
Haka på ;)
"Att beundra henne var som en dröm, lika överlägsen som min raksöm" Peace! /Fredde.
Extra extra:
En bra beskrivning av Punggrens humör idag.. "I'm fucking tired! And vice versa.."
Vaknade upp på lördagen, eller väcktes rättare sagt av Papi Björn, efter att ha borrat ett par timmar på hans soffa. (Vilken förövrigt är så förbannat skön, kan iof ha med att göra att jag alltid somnar dunderplakat också..)
Nyss hemkommen från Nyköping där vi varit i representationssyfte för Mediagallerian glider Punggren upp utanför holländargatan i PRS-familjens skönaste kärra, BMW cabben. Ge mig. Nu.
Får skjuts hem, möts av Micke och Malin, snackar skit och garvar över det jag kommer ihåg från kvällen. Hade viss minnesförlust då Nisse lärt Linda att, redan efter några dagars häng, roundkicka någon i skallen mitt på dansgolvet...
Börja ringa ihop alla tjocka hundar för att dra iväg på vår Roadtrip. "Men vart ska vi?" Vi visste inte än.
Jag lurar iväg Nicket på den stressframkallande rutten att håva in alla från gårdagens bortamatcher, han kör dock som Brorsan och är snabbt tillbaka.
När vi väl är samlade, vi fyra starka, blir vi lite ambivalenta och fastnar utanför Nisse. "Vart ska vi?" Vi visste inte.
Nicket flörtar med en artikel han läst i Slitz. "Linköping verkar fett najs, kolla här.." -och visar uppe en artikel om festlivet där nere.
freddie fick givetvis i uppdrag att laga mr Lee's pants. Trots att dem fixade fett på sylen..
"Vart ska vi? Äh, det ordnar sig, bara vi får tak över huvudet. Eller vafan, vi sover i bilen om det är så." Jag, som får mersmak av festandet trots den avancerade graden av bakfylla, övertygar mig själv om att det kommer bli succé.
Vi bränner iväg, med den tyngsta house vi hört på länge (Mr Lee övertygade med cd-bränningen..)
Efter tio minuter var vi ute på E4:an och Nicket var redan trött på musiken.. Synd, 3 mot 1.
Vi fastnar på Max i Husby. Lee trycker i sig sin 7:e hamburgare på tre dagar + ett 9-pack nuggets...
Försöken att komma fram till vilken underbar liten by vi ska sikta på fortsätter..
Vi har vid det här laget tre alternativ. Linköping, Jönköping eller, öhhh, någonstans utanför Örebro.
Väl ute på motorvägen igen tvingas vi att dumpa ett utav alternativen då vi var tvugna att välja E4 eller E20..
Örebro kändes minst attraktivt (hojta till om du är en snygg tjej från Örebro som har något att säga om det..)
Jag trycker i mig ett par bira, fort går det nu för tiden, höjer musiken ett par snäpp och känner festvibbarna frodas.
Ett beslut var nu högst aktuellt då Nicklas Schumacher styrde släden i 160 blås, vilken minut som helst hade vi passerat både Linköping och Jönköping kändes det som.
Då våra partypolare från Jönköping ringer upp och säger att vi kan slagga hos dem infinner sig lugnet i kroppen, vi kör på det. "Hm, Jönköping, nu jävlar. Hoppas på fräscha donnor ikväll.."
Ett par bira och en kort tupplur senare är vi framme. 30 mil på 2 timmar. Stadigt.
I vanlig ordning skulle det spexas när vi fick syn på en fin gammal fästning med en fjantigt bra utsikt över Vättern.
Klassiker. BSB, seriösa grappar. haha.
Vi intar Taberg, en bit utanför stan, och Gud hälsar oss välkomna med synen av den vackraste kvinnliga hjärtekrossaren vi någonsin sett. Det var overkligt. Det small ordentligt i golvet när alla tappade hakan.
Efter att vi sminkat oss drar vi igång Ring of fire. Fullt ös från första början. Vi fick lugna oss då vi faktiskt inte var på hemmaplan.. Det spilldes och kladdades lite väl mycket. Folk kunde ju misstolka oss som extremt omogna (?)
Frisyr 2000. Nicket visar hur man gör.. Okej. Leeeeeeeeeee.
Lee, vår asiatfinne, hade problem att få i sig saften. Var fortfarande katastrofalt bakis från torsdagen.. Skyllde på sina asiatiska gener.
"Jag var finne i torsdags, idag är jag asiat.."
FG + Nicket håller måttet under Ring of fire.
Tillägnas Punggren. RAAAAUUUUUR.
Orättvist fräsch pulla till höger ----->
Starkt jobbat Nisse. Christel och Nicket. ooh oh aaah aaaah!
Jag styrde upp mitt uppdrag på den förlänga förfesten (bussresan..45 min) på vägen in.
Skulle berätta den helt underbara historian: "I once had a little frog.."
Lite mesigt uppdrag där faktiskt.. Brukar vara mycket värre. Men jag klagade inte.
Rastlös. Letar efter papper i handtorken?
Dansgolvet betydde tre pers. Vid piren. Nöjd.
Lee kunde inte slita sig..
Väl framme på stan tar sig sällskapet ner till piren. Ett stråk med utlandskönsla. Mysigt värre. Soft som fan.
Vi stack till ett ställe som heter Centrum. Helt ok där, bra med folk. Bra musik för det mesta..
Vi började på RnB-golvet. Tog det lugnt, spanade in kvällens möjligheter..
Såg för det mesta bara söta små framtidslöften.
När housegolvet drog igång på allvar var vi inte sena att haka på. Vi hamnade på podiet och körde på, stog och körde mina bästa moves. Jag fick inget napp, körde på ännu hårdare och glömde bort att styra mig något spännande.
Lee körde loss mest, i vanlig ordning.
Hahahaha, skön snubbe till vänster..Vi lämnar stället vid stängning med siktet inställt på käk. Jag och Lee kommer bort från resten.
Vi är runda om fötterna, halvblinda och allmänt störda. Så givetvis gick vi vilse, det var sjukt frustrerande när en 08:a (nissä) skulle försöka förklara vägen tillbaka...
Donken missade vi iaf inte, Lee fick ännu en hamburgare. Tjockis.
På vägen hem började Nicket klättra upp i en stolpe. Jag och Nissä var inte sena att haka på. Strax stod Nicket på taket till en korvmoj och Nissä dansade uppe på en telefonautomat. Jag själv klängde mig fast för glatta livet längst upp på stolpen.. Sedan dök farbror blå upp. FAN! Vi lyckades inte ta någon bild! Åkte inte på några efterföljder iaf.
Dagen efter skulle det turistas i Taberg. Klara på 5 min.
Innan resan hem igen chillar vi med lite spex uppe på ett skönt berg.
Roadtripen var riktigt lyckad. Så pass att vi ska satsa på en ny trip till en okänd stad en gång i månaden framöver..
Haka på ;)
"Att beundra henne var som en dröm, lika överlägsen som min raksöm" Peace! /Fredde.
Extra extra:
En bra beskrivning av Punggrens humör idag.. "I'm fucking tired! And vice versa.."
Kommentarer
Trackback
